Äter upp de sista av frukosten, sen åker de vita ridbyxorna på. Olle ska på med finhalsbandet, sen åker vi till klubben. Tequila ska borstas av en sväng (Hon har självklart rullat sig, så hon är skitig trots duschen igår kväll) sen ska tävlingstäcket på och kl 12.00 så åker vi mot Falu Ridklubb och första omgången i div III Hoppning med laget! Vi tar bara lagklassen, 100 cm, laddade är vi i alla fall kan jag säga. Kameran åker med så film får ni senare, om jag nu lyckas få in den i datorn, hehe. 

 

Berättar senare hur det har gått!

 

Så här bra gick det i 110 cm klassen i Söndags!

Jag som var så orolig för att hon skulle ha träningsvärk och inte vilja hoppa på söndagen. Sade till och med åt mamma och pappa att de inte behövde komma och kolla om jag nu bara skulle hoppa fram eller hoppa 3 hinder inne på banan. Men de skulle nog kommit och kollat i alla fall. För världens bästa tant skötte sig så bra att vi var de enda dubbelnollorna i ett startfält på 20 hästar. Fin var hon också lilla tokan. 

 

En superdag för alla Rättviksryttare. Jag vann 110cm, Pernilla vann 115cm, Janice vann 120cm. Dessutom lyckades vi få ihop 4 rosetter till utöver segrarna i de tre högsta klasserna! Hejja Rättviks lilla ridklubb med de bästa brudarna!

 

Det blev inget DM, det var för få anmälda, supertrist tycker jag. Johanna har alla filmer och bilder, så får hoppas på att hon skickar dom snart? :) Dagen började sådär, Johanna ringde och väckte mig när hon kom till stallet. Men eftersom jag brukar räkna så att det blir ganska gott om tid så hann vi med bra i alla fall. 

 

Dressyren: Hon kändes helt okej på framridningen i ridhuset, men när vi kom upp till banan så visade det sig att det var en liten A-ponny hingst där som sällskap till en fux märr. Tequila som totalt älskar små ponnysar och dessutom är brunstig eftersom hon går bredvid vallacker i hagen blev tok-kär och total okoncentrerad på mig si så där en 10 min innan vi skulle in på banan. Märren skulle dessutom starta direkt efter mig, så lilla ponnyn var inärheten hela tiden, vilket gjorde att jag inte fick henne helfokuserad på mig igen. Dessutom red jag fel väg en gång. Men trots en halvdann dressyr så fick vi ändå över 51%. Känns rätt skönt att vi börjar få en mycket högre lägsta nivå nu!

 

Hoppningen: Kändes bara bra faktiskt, lite korsgalopp här och var, men det kändes ändå riktigt bra! Noll fel och nöjd! Haha, tydligen hade de mätt fel på maxtiden med en ungefär 15 sekunder, så alla fick tidsfel i början. Men efter min runda så mätte Anita om banan, hon hade sagt att om Tequila får tidsfel så är det dags att mäta om banan. Lite kul att de har ponnyn som måttstock på en storhäst tävling, sen hade vi tydligen snabbast tiden i hoppningen också. 

 

Terrängen: Kändes bra hela vägen fram till 18de hindret, som var det tredje hindret från slutet. Där tog det bra stopp totalt. Frågade Uffe senare som satt hindervakt vid det hindret och undrade om jag gjorde något fel. Men han tyckte att jag red bra. Så förmodligen fick hon någon mjölksyraattack och fick nog. Fick lov att sätta upp ett högre tempo från början eftersom det är 500 m tempo och inte 440 som det är i ponny terrängen. Dessurom fick vi ett stort språng på 16de hindret och hamnade i botten på det 17de så vi var i lite. Om det nu var mjälksyra som kom så tog det nog stopp för tanten. Men innan dess så kändes det riktigt bra ändå. Hon bjöd fint och tog sig över alla svårigheter utan problem.

 

Så är trots uteslutning ganska nöjd med dagen. Det är faktiskt inte alltid resultatet som räknas, utan känslan. För mig i alla fall så är känslan viktigast. Och trots alla små detaljer så var känslan ganska bra ändå. 

 

Bild som Matilda V tagit på terrängträning hemma på Rättvik. 

 

 

Lade upp lite halvdåligt/mesigt tempo i första klassen, så fick två stopp, men helt okej ändå. Ganska nöjd.

  

 

 

I andra klassen så lade jag upp ett mycket bättre tempo och var själv mer med på noterna, så här gick det mycket bättre. Det var lite mer flängigt ja, men ändå mycket bättre känsla. Så vi gick till omhoppning för första gången på jättelänge, med ett pet på sista hindret. Vi kom lite nära.

 

Det var inge superritter, men för att vara oss och med tanke på att jag var rätt nervös innan, så var det ändå ganska bra ritter. Inga superbra, men helt okej, så jag är ganska nöjd med tävlingen.