Mallanbrallan och grodorna, poängställning - oklart..

När jag var yngre så var jag den som fick rädda mig och Karin från alla grodor på sensommarkvällarna när vi var på väg in från stallet. Så jag har ju inte direkt varit rädd för grodor någonsin i mitt liv. Pratade i telefon med Mattie här om dagen och blev lite överraskad när jag hittade en groda i min stora, och väldigt stängda, gearbag som jag har några av Dreamys saker i. Ni vet känslan när något som inte ska röra på sig, rör på sig. Det tog tre dagar innan grodan flyttade ut från bagen.. Några dagar senare så hittar jag en till groda i väskan, åter igen stängd. Ni får nog fråga dom hur de lyckas ta sig in. Lite senare samma dag, när jag håller på och fixa Dreamy, så ser jag hur hundarna jagar en stackars groda inne i stallet. Till historien hör att grodan skriker. Nästan som en mus eller kanin eller gris som inte vill bli fångad. Det här var ny information för mig. Svenska grodor skriker inte. Åtminstone inte enligt mina erfarenheter av att ha undvikit att trampa på dom, medan man har en skrikande storasyster på ryggen. Det hela slutar i alla fall med att grodan hamnar under Dreamys mage, skrikandes och allt. Han blir lite förvånad och trampar runt lite för att försöka se vad som händer. Trampar rakt på grodan som bryter ett ben och skriker ännu mer. Jag får helt enkelt ta och avliva den stackars grodan på plats. 
Då jag fortfarande blir lite skärrad bara av att döda en spindel. (Kan i och för sig ha och göra med rädslan över att det ska regna dagen efter.) Så förstår ni nog att jag blev lite skärrad av att behöva döda en skrikande groda. Kan inte riktigt greppa att de skriker!? Efter den traumatiska lärdomen kommer jag hem till huset där jag bor nu. Kliver in på toaletten innan jag tänder lampan, känner hur foten nuddar något, och börjar skrika. Tänder lampan. Nej, det är inte jag som skriker, jag är inte rädd för grodor. Men överraskad blev jag, eftersom jag inte riktigt räknade med en groda inne på toalettgolvet? Vill ha ut den skrikande varelsen där ifrån. Letar rätt på ett par rosa skrubbvantar så att jag kan fånga den. Går inte som planerat. Den skriker intensivare. Tar toaborsten och sjasar ut den genom ytterdörren. Med hjärtat i halsgropen, i rosa skrubbvantar och trippandes på tå. Allt för att den inte ska hoppa på mig. Chansen blir ju betydligt mycket mindre när man går på tå nämligen. Tillräckligt med groddrama för den dagen, gick och lade mig. 
Imorse, två dagar senare, när alarmet på mobilen ringer är det något som låter konstigt med signalen. Det dunsar. I väggen. Precis bredvid sängen. Mycket riktigt, en groda. I sovrummet! Hur tusan kommer de in? På något vänster börjar grodan att klättra på väggen. Den når nästan högst upp till taklisten innan den ramlar ner. Jag försöker, lite smått yrvaken och fortfarande förvånad över att grodor skriker på den här sidan jordklotet. Att jaga ut även denna skrikande groda, fast med en pinne den här gången. Efter tio minuters jagande, sjasande och skrikande så hoppar den in under sängen, och försvinner! Detta är över 16 timmar sedan, den är fortfarande försvunnen.
 
Så jag har ångrat mig. Jag är fortfarande inte rädd för varken farliga ormar eller giftiga spindlar. Men jag är definitivt, på riktigt rädd, för slemmiga, hoppande, väggklättrande och skrikande grodor! 
Grodan som bodde bland Dreamys saker i tre dagar.
Supergrodan nästan uppe i taket i morse...

Perth Zoo!

Igår var jag som tidigare nämnt på zoo med Joline! En jättetrevlig tjej, vi gick och pratade och tittade på alla djuren i över 4 timmar. Sen åt vi middag på en restaurang i närheten. Hittade henne på Facebook-gruppen svenskar i Australien. Finns mycket spännande på Facebook. Jag kom faktiskt nästan inte iväg till zoo:t eftersom Dreamy var lite väl ambitiös i poolen på morgonen, vilket ledde till att han fick typ håll. Uppenbarade sig som kolik efter att han hade tränat. Min första tanke då var tarmvred, så hann bli lite nervös där ett tag. Men det lade sig ganska fort bara han fick lite vätska i sig. Tack och lov! 
Mest fascinerande var i alla fall girafferna! Kommer nog aldrig komma över min kärlek till giraffer. Lejonen var riktigt maffiga. Har ni tänkt på hur enorma tassar de har? Krokodilen var enorm också, supercool. Gillar ju inte riktigt det här med djur i bur. Men det här är ett sånt zoo som har en hel del räddade djur samt avelsprogram för utrotningshotade arter. Då känns det i alla fall som att det har en större mening än bara vara till nöje för människor. En liten jättesöt björn tillexempel (Aisan Sun Bear) de hade  gick och bara vandrade i sin bur. Tydligen hade den varit bunden till en stock när de hittade den hos illegala djurhandlare i Kambodja. Så de håller på att stimulera honom på olika sätt så att han kanske kan skolas ut i det vilda igen. 
En jättesköldpadda, nästan tillräckligt stor att rida på.
Asiatiska solbjörnen som blev räddad i Kambodja. 
Krokodilen! 
Ett av lejonen. 
Tasmanian Devil. Kommer ihåg att jag gjorde ett arbete om de här djuret på engelskan i gymnasiet. Föga trodde jag att jag skulle få se dom live i deras hemland några år senare.
Svart svan. Är Australiens svanar svarta och våra vita för att deras pigment klarar av solen bättre?
En långhals! De hade en massa dinosaurier också! Vilket både jag och Joline uppskattade. Vi har båda älskat landet för längesedan och kollat på dinosauriedokumentärer som små! Jag var uppenbarligen inte ensam om det Karin!
GIRAFFER!

Regn..

Här i Perth är det regn och rusk. Åskat hela natten. Men innan dess har det varit jättefint väder fast att det börjar bli höst här nere. Dreamy och jag trivs fortsatt bra här borta i Perth. Han startade i torsdags och kom tvåa på ett bra sätt! Ett nytt pannband har han fått också, så han var finast på banan! Igår var vi till stranden igen och plaskade lite i vattnet. Dock är han ju en lite odåga ibland och reser sig när man kör. Vilket han började med under ryttare näst senast vi var på stranden. En allt annat än imponerad Malin hade en livlig diskussion med honom igår, så nu tror jag att han ska sköta sig bättre. När han uppförde sig så var han jätteduktig och jag fick några mysiga bilder. Familjen Bond som jag är hos tog hand om mig på påskmiddag igår. Barnen är jättehärliga. 
Imorgon ska jag möta upp en svenska och vi ska gå på zoo är tanken. Det är ju bra om jag försöker hitta på något mer an bara jobba nu när jag ändå är här.
Hemma i Warrnambool händer det grejer också. Stackars Nina min norska kollega blev sparkad ur vagnen här om dagen, slog i huvudet och fick en spricka i skallbenet. Ja, hon hade hjälm. Stora djur man grejar med alltså. Hon är i alla fall hemma från sjukhuset igen och vid gott mod. 
I nya blingpannbandet! 
På stranden igår!

I Perth!

Just nu är jag i Perth. Kom hit igår morse och ska vara här till mitten av april. Bor nästan med hästen på en gård hos några av Matties bekanta. De verkar i alla fall jättetrevliga! Gården är verkligen kanonfin! Här börjar man jobba ganska tidigt på morgonen och slutar ganska tidigt samt att stranden bara ligger 15 minuter bort. Så om det är fint väder här borta kan jag nog ha chansen att jobba lite på solbrännan. Har för tillfället tre rum och kök för mig själv, så var och handlade lite mat igår för första gången på länge. 
Dreamy hopplade (uttalas hobblade) idag, han kändes pigg och fin. Så jag är nöjd. Är i princip klar för dagen med honom, ska bara ta in och pyssla lite i eftermiddag. Ge alla elektrolyter, borsta och greja. 
Idag är det ganska bra löparväder, så det blir nog en vända lite senare. Sen verkar det som att jag hinner läsa en bok, packa upp väskan, laga mat och lite annat. 
Om jag inte får följa med ut och rida! Frun i huset har nämligen en fälttävlanshäst och några dressyrhästar! 
Så här såg det förresten ut innan de körde ombord hästarna på flyget i torsdags natt.

malinhammarskjold.blogg.se

Välkommen, om du känner för att läsa om just Mitt liv!

RSS 2.0